FOXG1 syndrom

FOXG1 syndrom är en mycket sällsynt diagnos som orsakas av en mutation i FOXG1-genen. Syndromet har flera symtom gemensamt med Rett syndrom däribland motoriska och kommunikativa svårigheter, handstereotypier och att epilepsi är vanligt. Det som skiljer syndromen åt är exempelvis att symtomen syns mycket tidigt (redan vid några månaders ålder) hos personer med FOXG1 syndrom och att syndromet verkar förekomma lika ofta hos kvinnor och män.

Eftersom syndromet är relativt nytt saknas ännu uppgifter om hur vanligt förekommande det är. Enligt FOXG1 Foundation fanns det i februari 2018 endast 360 personer med syndromet registrerade i världen. Troligen kommer fler personer att få rätt diagnos i takt med att fler genetiska undersökningar görs.

Orsak och genetik

Syndromet orsakas av en mutation i FOXG1-genen som ligger på långa armen av kromosom 14 (14q). Symtomen varierar beroende på storlek och var i genen mutationen sitter. De allra flesta av dessa mutationer är spontanmutationer, d.v.s. uppkommer slumpmässigt och har inte ärvts av någon av föräldrarna. Fosterdiagnostik är möjligt om mutationen hos ett syskon med FOXG1 syndrom är känd.

Diagnos/Diagnoskriterier

Det finns idag inga diagnoskriterier specifikt för FOXG1 syndrom. Symtom som bör leda till klinisk misstanke och genetisk utredning är:

  • om ett barn redan från mycket tidig ålder har en motorisk utvecklingsförening
  • mycket försenad generell utveckling längre fram
  • typiska strukturella förändringar i hjärnstruktur (se nedan).

Den närmaste differentialdiagnosen är Rett syndrom. Skillnader är att vid FOXG1 syndrom är den motoriska utvecklingen försenad redan från spädbarnsålder och regression är ytterst ovanligt. Förändringar i hjärnstrukturer som kan ses med röntgen (makroskopiska förändringar) finns hos nästan alla personer med FOXG1 syndrom men inte hos personer med Rett syndrom. Personer med FOXG1 syndrom har också sällan ett avvikande andningsmönster vilket är vanligt hos personer med Rett syndrom. Dessutom ses atypiska, ofrivilliga rörelser (dyskinesier) tidigt vid FOXG1 syndrom.

Vanliga symptom

  • Mikrocephali (litet huvudomfång) ses ganska tidigt hos nästan alla personer med FOXG1 syndrom.
  • Avvikelser i hjärnstrukturer förekommer hos nästan alla personer med FOXG1 syndrom, bl. a. underutvecklad förbindelse mellan hjärnhalvorna (corpus callosum anomali), störning i utvecklingen av grå substans (cortex) utveckling samt av myelinisering. Dessa avvikelser varierar mellan personer och alla avvikelser förekommer inte hos alla.
  • Intellektuell funktionsnedsättning.

  • Avsaknad av tal. De allra flesta talar inte och behöver alternativa kommunikationssätt.

  • Motoriska svårigheter som visar sig tidigt med nedsatt muskeltonus, finmotoriska svårigheter och ofrivilliga rörelser som visar sig redan från 3–4 månaders ålder. De flesta har också någon typ av stereotypier.

  • Med tiden kan ökad tonus i muskulatur uppkomma. Ca 1/3 del riskerar utveckling av kyfos eller skolios.

  • Nutritionsproblem visar sig ofta redan under nyföddhetsperioden i form av svårigheter med att suga och svälja samt exempelvis problem med kolik, gastroesophageal reflux och förstoppning.

  • Tandgnisslande (bruxism) uppkommer hos ca 70%.

  • Epilepsi förekommer hos ca 70% och debuterar oftast tidigt under första levnadsåret och kan vara svårbehandlad och livslång. Vid duplikation av FOXG1-genen kan en speciell typ av epilepsi förekomma (infantil spasm).

  • Sömnproblem är vanligt.

  • Skelning förekommer hos ca 80% och svårigheter att tolka det man ser s.k. CVI (cerebral visual impairment) förekommer ofta.

  • Irritation, otröstlighet och skrattepisoder förekommer under nyföddhets- och småbarnsperioden.

  • Svårigheter att tolka och hantera sinnesintryck är vanligt och personer med FOXG1 visar inte alltid synbart att de har ont. Det kan till viss del bero på att det är svårt för omgivningen att uppfatta och tolka uttryck för smärta.

  • Personer med FOXG1 beskrivs ofta vara svåra att få kontakt med under småbarnsperioden.

  • Utseende: de flesta personer med FOXG1 syndrom är smala och relativt korta och har smala fötter och händer samt framträdande öron och hög gom. Vid deletion i FOXG1 genen förekommer oftare mer uttalade drag i utseendet med runt ansikte med platt mellanansikte, platt näsrygg, rund nästipp, tunn överläpp och framträdande filtrum (näsfåra).

Historik

FOXG1-genen beskrevs första gången 1995 av italiensk genetiken Dr Alessandra Renieri.  Genen är lokaliserad i långa armen (q) av kromosom 14.  År 2005 beskrevs förändringarna i långa armen av kromosom 14 omfattande FOXG1 genen lokalisation som orsak till en variant av Rett Syndrom (kongenital variant). I takt med att mutationen påvisades hos alltfler personer med symtom liknande de vid Rett syndrom, började man allt oftare se FOXG1 syndrom som en separat diagnos.

Behandling/Åtgärder

Personer med FOXG1 syndrom kan med anpassning och stöd delta aktivt, utvecklas och visa sina förmågor och personlighet. Stimulerande och utvecklande aktiviteter, förhållningssätt och bemötande, liksom medicinska åtgärder är exempel på insatser för att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa samt en god livskvalitet. Insatserna behöver utformas utifrån kunskap om diagnosen, liksom varje individs personlighet, specifika behov och möjligheter.

Det är av största vikt att stöd ges tidigt. Behovet av insatser är dock livslångt. Symtom, livssituation och kunskap ändras över tid. Det är därför viktigt med utredning och stöd inom olika områden genom hela livet för att kunna förebygga och behandla komplikationer. Det är fullt möjligt att utvecklas inom olika områden oavsett ålder. En vardag med innehåll, rutiner och utmaningar behövs genom hela livet.

Låg muskeltonus, hyperkinetiska ofrivilliga rörelser, dyskinesier och myokloniska ryckningar samt tydlig försenat motorisk utveckling syns redan från början och redan från början är råd och stöd från sjukgymnast värdefullt. Med tiden finns risk för ändring av muskeltonus och att kontrakturer och skolios/kyfos utvecklas vilket behöver beaktas av ortoped.

Epilepsi kräver ofta behandling med flera antiepileptika under hela livet. Det är också vanligt med sömnsvårigheter som behöver följas och behandlas. Nutritionen behöver följas med regelbundna tillväxtkontroller och kontakt med dietist är viktig.

CVI (Central/kortikal Visual Impairtment) problem kan försämra synskärpa och leda vidare till utveckling av skelning och nystagmus (avvikande ögonrörelse). Det är därför viktigt att tidigt etablera kontakt med ögonmottagning samt synhabilitering som kan hjälpa till med diagnostiken samt adekvata anpassningar och hjälpmedel.

REFERENSER

Kortüm F., et al. (2011). The core FOXG1 syndrome phenotype consists of postnatal microcephaly, severe mental retardation, absent language, dyskinesia, and corpus callosum hypogenesis, J Med Genet. 48(6): 396–406.

Caporali C., et al. (2018). Early-onset movement disorder as diagnostic marker in genetic syndromes: Three cases of FOXG1-related syndrome. European Journal of Pediatric Neurology, 22, 336-339.

Ariani F., et al. (2008). FOXG1is responsible for the congenital variant of Rett syndrome, American Journal of Human Genetics, 83: 89–93.

Mitter D., et al. (2018). FOXG1 syndrome: genotype–phenotype association in 83 patients with FOXG1 variants. Genetics in Medicine, 20(1):98–108.

Att leva med FOXG1 syndrom

Vi får träffa Karmel, en social liten tjej på två år som lever med FOXG1. Hon blir glad av musik och att träffa andra barn. På förskolan får hon hjälp av sin assistent Sofia för att kunna vara med och göra saker med de andra barnen.