Musik

Att samspela med andra är grundläggande för oss människor. För personer med omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning, som oftast har mycket begränsad talad kommunikation, kan musiken bli ett viktigt uttryckssätt för att kommunicera sina behov, känslor och sin identitet. Musiken kan både ge energi och lugna ner. Musiksamspel kan motivera till initiativ och deltagande, vilket är viktiga förutsättningar för utveckling av såväl kommunikation, motorik och kognitiva förmågor.

Så länge det har funnits människor har det funnits musik. Musik används vid livets alla viktiga tillfällen, till exempel vid olika högtider men också i vardagen. Musik påverkar oss fysiskt och känslomässigt. Rytmer gör att vi vill röra oss och klanger och harmonier väcker känslor och stärker vår uppmärksamhet. Musik kan ge energi och hjälpa oss behålla vår koncentration och fokus även i lite utmanade situationer. Musik kan också verka lugnande om en person är orolig. För personer som har begränsat eller inget talat språk kan musiken bli ett viktigt uttryckssätt.

Personer som har omfattande intellektuella och motoriska flerfunktionsnedsättningar tar ofta få initiativ till samspel. Det är viktigt att bekräfta och svara på de initiativ som tas, då samspel med andra är en viktig förutsättning för en god livskvalitet för alla människor. Forskning om samspel med målgruppen mer generellt har visat att de samspelsstrategier som omgivningen använder har avgörande betydelse för personens delaktighet och möjlighet att själv styra samspelet.

Hur kan då musik användas för att stötta samspel? I musiken ges många möjligheter då musik många gånger kan fungera som ett tydliggörande ramverk som gör att samspelet med begripligt för personer som har en omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning. Repetition och tydliga pauser i till exempel sånger eller instrumentspel lockar till svar och initiativ. Ett slag på en trumma kan ge en förståelse för orsak-verkan – att det blir ljud när jag spelar. Ett spännande rytminstrument kan locka till ett handgripligt utforskande även för personer som annars inte tycker om att använda sina händer. Också pauser i musiken är viktiga då de ger personen en möjlighet att reagera och svara på det som sker. Pauser kan också skapa spänning och förväntan, vilket kan motivera och locka personen att vara mer aktiv själv. Att få möjlighet att vara aktiv själv är i sin tur en viktig förutsättning för att utveckla såväl kommunikativa, motoriska som kognitiva förmågor.

Musikterapi

Ett relativt omfattande forskningsunderlag har visat att musikterapi är en gynnsamt för att stödja engagemang, delad uppmärksamhet och initiativtagande hos personer med omfattande intellektuella och motoriska funktionsnedsättningar.

I musikterapi använder musikterapeuten musikaktiviteter och instrumentsamspel för att locka personen att uttrycka sig att samspela med röst och instrument. Musikterapeuten kan även använda föremål som personen tycker om, till exempel sjalar, bollar, såpbubblor i syfte att locka till aktivitet och delaktighet vilket vävs in det musikaliska samspelet.

I musikterapi tillsammans med målgruppen har vi i regel en tydligt strukturerad form med start- och slutsång och återkommande moment däremellan. Ofta används olika former av bildstöd för att förtydliga vad som ska ske, och ge personen möjligheter att ta initiativ och välja, så som vid instrument- eller sångval.

Följande strategier är användbara i musiksamspel. (Ofta använder man flera av strategierna samtidigt):

”Tona in” med personen
Det gäller såväl att välja ett kommunikationssätt som personen kan förstå, som att anpassa det sätt som aktiviteter utförs på, efter personens personlighet, intressen och dagsform.  Målsättningen är att möta personen ”där hen är” för att hjälpa personen att uttrycka sig och kanske utveckla förmågor. Det kan handla om på vilket sätt du sjunger en sång eller utför en aktivitet. Om personen verkar trött och orolig kanske du spelar lugnare och mer försiktigt. Om personen verkar redo för lite ”action” spelar du högre och livligare och visar med din kroppskommunikation att du är pigg och alert.

Att följa personen
För personer som ännu inte medvetet kan initiera en aktivitet, är en viktig strategi att imitera eller följa spontana och kanske oavsiktliga initiativ som personen gör. Det kan till exempel vara rörelser eller ljud som personen gör. Genom att förstärka och förlänga dess förekomst med musikaliskt ackompanjemang ökar chansen att personen uppmärksammar att du svarar på hens initiativ vilket kan leda till ökad ögonkontakt, turtagning och ibland ett intresse att imitera tillbaka. Det kan handla om att sjunga eller verbalt benämna något som personen gör, eller imitera ett ljud eller rörelse eller benämna och bekräfta ett uttryck som du ser hos personen: ”Nu tycker jag att du ser glad ut, är det så att du gillar när vi spelar på trumman?”

Använda sånger
En annan strategi är att använda sånger, allt ifrån tydligt strukturerade sånger, till sånger som improviseras utifrån vad som händer i stunden. I strukturerade sånger kan personen förvänta sig vad som ska hända och kan på så sätt ha möjlighet att fylla i och delta genom att till exempel göra ljud eller rörelser som ingår.  Spontant improviserade sånger kan användas för att uppmärksamma det personen gör och sjunga om det. Det kan leda till att personen både blir medveten om vad hen gör och många gläds åt att någon annan ser och uppmärksammar det som görs i sång.

Paus & Förväntan (Timing)
Den här strategin används i repetitiva lekar som byggs upp mot ett spänningsmoment och följs av en upplösning, till exempel ”tittut” eller ”jagelekar”. Det kan även användas i musiken. Musiken hjälper till att hålla kvar koncentrationen i aktiviteten och kan förstärka känslan av spänning och förväntan. Så snart en sång eller musikaktivitet är känd för personen, kan timingen i sången justeras för att göra det möjligt för personen att uppleva förväntan eller ta ett initiativ. En särskilt användbar strategi är att göra en paus strax innan en favoritaktivitet. Detta ger personen en möjlighet att ”komma in” i turtagningen.

Att använda föremål och instrument
Instrument och favoritföremål kan vara viktiga verktyg för delad uppmärksamhet eller för att delta i musikaliska turtagningar. Ett första steg är att göra en kartläggning av vilka ljud, instrument så väl som sinnesintryck eller saker som personen tycker om. Det blir sedan utgångspunkten för den gemensamma musikaktiviteten.

Sammanfattningsvis är lyhördhet, dynamik och timing viktiga strategier som omgivningen kan använda sig av för att med musik motivera personer med omfattande intellektuella och motoriska funktionsnedsättningar att vara aktiva och delaktiga i aktiviteter och samspel vilket är viktiga förutsättningar för livskvalitet och utveckling.