Kommunikation

Kommunikation är viktigt för delaktighet och påverkas av individens intresse för socialt samspel, motorik, kognition, allmänt hälsotillstånd, personlighet etc. Variationen är stor mellan olika individer inom alla dessa områden. För alla har det dock stor betydelse att omgivningen har förväntningar på kommunikation och att personen kan lära sig nya sätt att kommunicera på. Erfarenhet: av världen, kommunikation, kommunikationshjälpmedel och av att få påverka sin tillvaro är också oerhört viktigt för att lära sig språk och alternativa kommunikationssätt.

Ökad kunskap och ny teknik har öppnat möjligheter att utveckla kommunikationen för personer med motoriska och kommunikativa svårigheter. Att kunna påverka det som sker och att kommunicera sina önskemål, tankar och känslor till någon som är intresserad och nyfiken är viktigt för alla och kanske ännu viktigare för personer som inte pratar. För personer som inte talar och särskilt om motoriken är begränsad behöver personerna i omgivningen ge möjlighet till ett gott samspel och redskap för att kommunikationen ska utvecklas. Det allra viktigaste är dock att vara engagerad, lyhörd, fokuserad, att vänta på svar och förvänta sig personen har något att säga.

Skapa förutsättningar för samspel

Se till att det händer saker som väcker intresse och engagemang. Rutiner, välkänd miljö och välkända aktiviteter ger trygghet men en alltför lugn och förutsägbar tillvaro kan skapa passivitet. Utforska vad som väcker intresse och hjälp till att vidga världen på olika sätt.
Se till att det finns saker i miljön att titta på, gå fram till, känna på. Om blicken fångas eller om en person går fram till något – tolka detta som ett initiativ till kommunikation. Benämn det som väcker intresse, titta tillsammans.
Använd bilder och föremål i samtalet för gemensamt fokus.
Kommunikationen underlättas mycket om omgivningen är lyhörd, nyfiken och tydlig.
Gör pauser och invänta svar i samspelet. Var engagerad, lyhörd, närvarande och fokuserad.

Att delta aktivt

Erbjud många tillfällen att delta aktivt om än bara med en blick, exempelvis genom att vänta in att personen tittar på dig eller tallriken för att visa att det är dags för nästa tugga vid maten eller att personen tittar på dig eller boken för att visa att du ska läsa vidare eller berätta om en bild.

Att visa ”mer/stopp” i aktivitet

Att stanna i en sång, stanna gungan, hälla upp en liten mängd dryck etc. ger chans att visa ”mer” genom exempelvis minspel, kroppsrörelse, blickar eller med hjälp av ett kommunikationshjälpmedel.

Att välja

Erbjud val i många olika situationer. Om det är ovant eller svårt – börja gärna när du ser att personen är väldigt intresserad och engagerad i en aktivitet. Då är chansen som störst att personen verkligen vill ha något av de alternativen som erbjuds.

Visa Ja/Nej

JA kan se ut på olika sätt, ögonkontakt, leende, kraftigare blinkning, blick uppåt, att titta på en bild för ja, nickning. NEJ kan vara att inte svara alls eller att titta bort, vrida på huvudet, titta på en bild för nej. Börja med att erbjuda något, tolka svaret och sätt ord på det. Fråga exempelvis ”vill du ha bulle?” Om personen tittar på dig, säg ”Du tittar på mig. Du säger JA, du vill ha bulle.” Visa gärna nick/vrida på huvudet för nej men tolka alla svar som ja och inget svar som nej. Se klipp på PODD-låtarna på vår hemsida för tips på att lekfullt utforska sätt att visa ja/nej.

Alternativa kommunikationssätt

Kroppskommunikation som i exemplen ovan där den egna kroppen används: fysiska reaktioner, rörelser, gester, mimik, ljud.

TAKK

Tecken som TAKK är tecken som ett alternativt sätt att uttrycka sig men också av omgivningen för att underlätta förståelse. För att underlätta förståelsen kan TAKK användas med alla men framför allt lämpar sig TAKK för de personer som har tillräckligt god handmotorik för att själv kunna teckna. Om omgivningen använder TAKK kan det hjälpa till att fånga uppmärksamhet till talet, sakta ner taltempot och förtydliga det som sägs genom att bara de viktigaste orden i meningar tecknas.

Bilder

Bilder kan användas på olika sätt: som kognitivt stöd för att förklara och underlätta förståelsen. Exempel är bildscheman och bilder för att visa ”först” och ”sedan”. Bilder kan också användas som samtalsämne, exempelvis illustrationer i böcker, foton eller bilder i olika spelappar. Bilder som språk är enkelt uttryckt bilder där det finns en bild för varje ord (eller fras). Ett viktigt sätt att lära ut att använda bilder som språk är att själv peka på bilder tillsammans med talet (att förebilda/pekprata). På så sätt ges rikligt med möjligheter att koppla bilden till dess betydelse och hur de kan användas för att uttrycka sina behov, tankar och känslor. Om omgivningen använder bilder tillsammans med talet kan det också ge möjlighet till delad uppmärksamhet, t.ex om personen tittar på bilden när samspelspartnern pekar på den. På samma sätt som med TAKK hjälper det också omgivningen att sakta ner taltempot och förtydliga viktiga ord i meningen genom att peka på dem.

Personer som inte själva kan peka på bilder kan ändå i viss mån delta i samtal genom att reagera på det som sägs. Så småningom går det att använda så kallad partnerskanning eller talade val (se även under ”Visa ja/nej”). Då räknas ett antal alternativ upp och sedan ett i taget med tid att svara. Exempelvis ”Vill du ha äpple, päron eller banan, äpple…. Päron…banan….” Använd en ganska neutral röst. Väntetiden måste vara så lång att personen har en chans att reagera. Detta sätt (partnerskanning) kan i förlängningen användas för att välja symbol i kommunikationsböcker. Ögonstyrd dator är för många, som inte kan peka på bilder med handen, det mest effektiva kommunikationshjälpmedlet. Datorn behöver dock alltid kompletteras med papperskartor.

Sammanfattning

Personer som ingår i Nationellt Centers målgrupp har möjlighet att utveckla sin kommunikation. Det kan dock ta tid och kräver stora insatser från omgivningen men även små framsteg vad gäller kommunikationen kan ha stor betydelse för individen.

Helena Wandin, leg. logoped, PhD Uppsala universitet