Linn Johnels är utbildad musiklärare och musikterapeut och har i många år arbetat med musik tillsammans med personer med olika typer av flerfunktionsnedsättningar. Sedan 2018 doktorerar hon på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Jag har sett den potential som musikaktiviteter kan ha för att motivera och locka personer att ta initiativ till samspel med sin omgivning – även hos dem som annars tar väldigt få initiativ i andra situationer. Det här är också något som internationell forskning har pekat på, nämligen att musiksamspel eller musikterapi är en lovande insats när det gäller att stödja engagemang, kommunikationsutveckling och samspel hos personer med flerfunktionsnedsättning, säger Linn Johnels.

Behov av mer forskning

I sitt doktorandprojekt undersöker Linn, med stöd av sina handledare, hur musiksamspel, med eller utan berättande och sinnesstimulering, kan stödja uppmärksamhet, engagemang och initiativtagande hos barn och unga med flerfunktionsnedsättning. Tre delstudier ska genomföras, en handlar om att sammanfatta tidigare forskning på ett systematiskt sätt, och de andra två studierna handlar om att utvärdera effekten av musiksamspel med barn med flerfunktionsnedsättning i tidig skolålder.

– Både praktisk erfarenhet och tidigare forskning har pekat på behovet av mer forskning om pedagogiska aktiviteter, metoder och strategier för elever som har flerfunktionsnedsättning. Musikterapi och berättande med sinnesstimulering är två arbetssätt med stora möjligheter, men det är ännu ingen som har kombinerat och utvärderat dessa på ett systematiskt sätt, vilket gör vårt forskningsprojekt angeläget, säger Linn Johnels.

Sex kriterier för välfungerande musiksamspel

Delstudien som sammanfattar tidigare forskning är nu publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I den har Linn och hennes forskarkollegor gått igenom vetenskapliga artiklar, på engelska, publicerade de senaste 20 åren och sammanfattat sex olika kategorier som författarna i artiklarna sett som särskilt viktiga för att musiksamspel med målgruppen ska fungera så bra som möjligt.

  1. Responsivitet, dvs. vikten av att samspelspartnern lyssnade och följde personens initiativ, såväl som gav utrymme för pauser.
  2. Sjunga sånger. Att sjunga personens namn och att sjunga instruktioner lyftes fram som motiverande för personens delaktighet. En annan fördel var den repetition som naturligt uppstår när man sjunger sånger och som rapporterades bidra till möjligheter för deltagarens lärande och möjligheter att göra val.  Vikten av pauser i sånger lyftes också fram som viktigt, då de fungerade som ”stickrepliker” för deltagarna att vara aktiva och ta initiativ.
  3. Struktur och förutsägbarhet. Det här handlade om att ha en fast struktur för musiksamspelsaktiviteterna vilket beskrevs stödjande för att identifiera personens ibland subtila kommunikativa uttryck och få till stånd en ömsesidighet i samspelet. Att på så sätt ha en flexibilitet inom en fast struktur beskrevs stödjande för deltagarnas förståelse och möjlighet att förutse vad som skulle ske.
  4. Varaktiga insatser. Här påtalades att det för deltagarna kan ta lång tid att anpassa sig till något nytt som påbörjas, att de tar lång tid att processa information och att de behöver lång tid för att ta utvecklingssteg.
  5. Potentialen i teknikstyrda och multisensoriska musikaktiviteter. Bra för att motivera barnen att delta och ge dem nya uttrycksmöjligheter. Detta är speciellt viktigt då många ur målgruppen, pga. av sina motoriska funktionsnedsättningar, har svårt att spela på mer traditionella musikinstrument.
  6. Vikten av en trygg och varm relation för att stödja utveckling hos deltagarna – kanske det viktigaste av allt!

– De 20-tal studier vi tittat på bidrar med olika insikter och kunskap som så småningom kan bygga upp en mer solid kunskapsbas kring hur musiksamspel och musikterapi kan användas för att stödja utveckling hos målgruppen, säger Linn Johnels.

 Uppmärksamhet, engagemang och initiativtagande är förmågor som tidigare forskning har identifierat som viktiga förmågor för mer generell utveckling för den här målgruppen.

– Vi tycker därför att det är viktiga utfallsmått att studera när det gäller potentiellt lovande insatser, inte bara i en skolkontext, utan även i hemmet, på boenden eller dagliga verksamheter. För närvarande studerar vi detta på djupet i de andra två delstudierna där vi kombinerar musiksamspel, dramatiserat berättande och sinnesstimulering i ett pedagogiskt arbetssätt som vi kallar för multisensoriskt musikdrama, berättar Linn Johnels.

All forskningsdata är insamlad och analys pågår. Vi återkommer med en uppföljande intervju med Linn när den är klar.